Recension: Varma kroppar - Isaac Marion
2013-04-22 | 07:32:00 / Recensioner på Böcker

 
Städerna vi strövar genom är lika ruttna som vi. Jag vet inte vad som hänt. Sjukdom? Krig? Eller beror allt på oss? De döda som kom i de Levandes ställe? Världen har fyllts av zombier och R är en av dem. Han lever på den övergivna flygplatsen, och söker sin föda inne i staden. Det är då han möter Julie..
 
Jag kan börja och säga att jag inte har läst någon bok om zombies innan jag läste Varma kroppar, kollade jag ungefär 2 minuter på The Walking Dead men stressen hann ifatt, och att kolla på tv-serier när man är stressad blir inget bra resultat. Så lite nervös var jag nog allt, framförallt så har ju boken blivit hyllad och har ju också blivit till film (som jag verkligen MÅSTE se snart). Jag trodde nog också att det skulle vara en dålig zombie version av Twilight, men oj så fel jag hade. Men tänker också, hur kan man tycka om en zombie så mycket? För R var både rolig och spännande att läsa om, han har fantastiska tankar och funderingar. Ingen trodde väl att zombie skulle kunna känna och tänka? Något som jag också älskade var dialogerna mellan R och hans zombiekompis M, det var dialoger om livet och mänskligheten. 
 
Några andra spännande karaktärer fanns såklart, Julie vars pappa styr människorna, Julies kompis Nora och eras gemensamma vän Perry, och såklart R:s zombiekompis M.  Dialogerna mellan R och M var väldigt intressanta att läsa, Julie gillade jag fösta gången hon nämndes,
 
Jag tyckte boken är sorglig, R, minns ingenting eller hur han blev en zombie. Det finns humor i den, men i helheten tycker jag att den är sorglig. Tänk att glömma bor vem man är, eller vad man känner. Boken var väldigt lätt att komma in i, Isaac leker fint med orden och knyter ihop boken bra. Det var kanske lite äcklig, hur fräscht är det läsa om inälvor och halvätna hjärnor?, men det finns ju inget fint med zombier som äter människor, men Isaac har också blandat in filosofiskt och frågor om stora livsfrågor. Varma kroppar har satt tankarna i rullning, vad lever vi för? vad är skillnaden mellan människa och mänsklighet? 
 
Som sammanfattning kan jag säga att boken var väldigt läsvärd och bra, jag vill gärna se filmen för jag tror den är mycket bättre än boken, men boken lämnade liksom inget avtryck och det är nog ingen blivande storfavorit men bra var den allt! :)
 
 
Titel: Varma kroppar
Författare: Isaac Maion
Antal sidor: 288 sidor
Förlag: Mix förlag
 
Ett stort tack till Mix förlag för boken! <3

Recension: Pandemonium - Lauren Oliver
2013-04-06 | 19:43:00 / Dystopi

 
Den gamla Lena är död. Hon lämnades kvar med Alex blodiga kropp bakom en mur av eld och rök, när de tillsammans försökte fly till vildmarken. Den nya Lena lever från dag till dag. I Vildmarken finns inget förflutet. Det enda som spelar någon roll är nuet, och vad som kommer att hända i framtiden. Och i framtiden finns en möjlighet att motarbeta regimen. I framtiden finns hopp.

Pandemoniun var en helt otroligt bra bok. När jag läste boken kunde jag inte tänka på något annat, jag var hela tiden inne i boken och när jag väl inte läste så var mina tankar på boken och hur det går för Lena. Lauen Oliver är en otroligt skicklig författare som leker med orden på ett otroligt sätt. Det blev aldrig komplicerat, vissa författare vill ju använda sig utav svårare ord för att dom tror att helheten blir bättre, men Lauren Oliver har gjort tvärtom, hon har använt sig av lättare ord och ändå låter allt så poetiskt och fint. När man väl läste boken så gick i ett rasande tempo, jag ville hela tiden byta blad och fick lugna ner mig själv för att inte hets läsa boken. Eftersom boken är skriven i Då och Nutid så slutade i stort sett varje kapitel med en cliffhanger, vilket är smart av författaren för att läsaren inte ska tröttna, vilket jag kunde göra med Delirium. Jag uppfattade Delirium som ganska seg och tråkig, medan Pandemonium var allt annat än seg och tråkig. Jag tyckte bäst om att läsa i Nutiden då Lena var i staden med Julian, i Dåtiden får vi läsa om hur Raven räddade Lena och hur det är ute i vildmarken. 
 
Jag tycker Lena har gjort en otrolig utveckling, i Delirium var Lena ganska tråkig att läsa om och Alex likaså, det fanns inget som tilltalande mig. Jag tyckte Lena var naiv, ja, det var något hos henne som jag helt enkelt inte gillade. Men nu i Paandemonium, vilken brud! Jag gillade hur hon har växt och blivit modig. Jag beundrar hennes mod och hur hon hanterar allt som händer.Det var kul att läsa om Lena, och vad som kommer hända i Reqiuem vill jag inte tänka på. Jag tycker att Lauren Olivers värld som hon har byggt upp är otroligt spännande och realistiskt. Det kändes aldrig fake och ogenomtänkt.
 
Jag gick in i den här boken med noll förväntningar, eftersom Delirium var en liten besvikelse. Den här boken tycker jag är 100 gånger så bättre, karaktärerna är bättre, Lena har vuxit till sig, Julian är med i den här boken, ja jag är team Julian. Jag älskar allt med honom, hans historia om sin familj och hans pappa. Jag är lite rädd över hur han kommer påverka hela serien...i och med det oväntade slutet som kom.

Om ni var precis jag som besviken på Delirium så snälla läs Pandemonium, för det var en stor läsupplevelse och det är nog den bästa boken jag har läst hittills 2013.
 
Titel: Pandemonium
Författare: Lauren Oliver
Antal sidor: 387 sidor
Serie: Delirium #2


Tack så mycket Bonnier Carlsen för boken :)