Recension: Jag väntar under mossan - Amanda Hallberg
2013-07-29 | 20:17:00 / Recensioner på Böcker

 
När Tilda är nära att drunkna och spolas i land på den olycksbådande ön mitt i sjön skruvas hennes känslighet upp. Hon tränger djupare in i en värld av övernaturliga varelser och mystiska samband där ingenting är som det först verkar. Samtidigt vakar någon - eller något - över varje steg Tilda tar ...
I en värld av sällsamma skuggväsen, undangömda kråkslott, en bottenlös näckrosdamm och en uråldrig maktkamp söker Tilda sanningen: Vad hände med Tildas försvunna mormor? Vem ligger bakom den ondskefulla stämningen vid sjön? Hur känns den stora kärleken? Och vem är Tilda själv egentligen?
 
Okej, nu måste jag såga en bok på ett bra sätt. Hur gör man det? Om man verkligen somnade under läsningen, fick ångest när man bara såg boken, och hur sågar man en bok som fyllde ögonen med tårar bara för den va så tråkigt och dålig?
 
Har läst flera recensioner där man poängterar att boken är en rysare och väldigt skrämmande. Nu är det så att jag är väldigt väldigt väääääldigt känslig mot ordet skräck, filmer kan jag absolut inte se och inte heller kan jag läsa böcker med genren thriller. Har kollat på en skräckfilm i hela mitt liv och det slutade med att jag fick ha en lampa tänd i en månad. Den här boken gjorde mig inte mörkrädd, antingen så har jag tuffat på mig riktigt ordentligt eller så har skräcken förlorat sin läskighet rejält.
 
Men samtidigt så finns det något vackert över den här boken, i boken dyker skogsrån upp, vi har näcken, vittror, oknytt, och älvor. Och så är beskrivningarna av miljöerna är fantastiska, men i stort sett i tilltalade inte boken mig särskilt mycket. Jag tyckte även att den där kärleksromansen inte var något vidare och den kändes inte alls genomtänkt. Killen var ju för tusan kär i Tilda innan de hade träffats!
 
Jag gillade inte den här boken något vidare, ibland är det så, det måste finnas några såna böcker också. Tummen upp iaf för det fina omslaget, jag kommer inte rekommendera boken vidare.

Recension: Ett rum hos Daisy - Jill Mansell
2013-07-24 | 20:15:00 / Chick-lit

Tillsammans med sin färgstarke far Hector driver Daisy ett hotell på den engelska landsbygden. När hon får veta att bästa vännen Taras ex-pojkvän tänker fira sitt bröllop där är Daisy till en början inte orolig, för Tara lovar heligt och dyrt att det inte ska bli några problem. Men saker och ting går inte som planerat och snart sätts en rad händelser igång som får konsekvenser för alla inblandade. Lägg därtill en gammal - men inte glömd - kärlek, en irriterande snygg före-detta rugbyspelare och en pappa med en rad tveksamma förbindelser? Daisy får fullt upp! Men samtidigt är det ju det som är charmen med hotell: Du vet aldrig vem som checkar in ? eller hur länge de stannar. 
 
En bok som jag sent kommer glömma är Ett rum hos Daisy. Jag läste på baksidan hemma hos min kompis men av någon anledning lånade jag inte hem den och det ångrade jag väldigt mycket sen efter. Men som tur är så köpte mitt skolbibliotek in den och wow! Vilken bok! Lätt en utav de bästa böckerna jag har läst i år.

Jag som alltid har älskat att läsa böcker som utspelar sig på hotell och liknande slukade den här på nolltid. En äkta bladvändare och jag ångrar inte för en sekund att jag läste den. Sen att den utspelar sig på landsbygden i England gör inte boken så mycket sämre. Det är härliga karaktärer, åh jag älskar böcker där det är många karaktärer inblandande. Historien blir aldrig tråkig då, kanske mest för alla karaktärer. Jag älskade Daisy och hennes pappa, deras relation är väldigt ovanlig. Det var mer som en vän-relation än en pappa och dotter relation, men sen kanske hennes pappa är något utöver det vanliga. 

Man kan säga att boken bara flöt på i ett stillsamt tempo, det fanns ingen brådska och jag tror att just det gjorde boken så bra. Författaren hade inte bråttom med att berätta sin historia och stressade inte fram kärlekar eller vänskaper. Det var en sån fin bok det här, en bok jag sent kommer glömma.

En fempoängare och ett säkert kort om du älskar chick-lit. Läs den bara.

Recension: Minirecensioner
2013-07-20 | 20:12:00 / Recensioner på Böcker

Eftersom jag ligger lite efter i recensionerna så kör jag ett gäng minirecensioner. Det är Farlig förmåga, Den röda handsken, Ett öga rött och Wallflower. 
 
Titel: Wallflower
Författare: Stephen Chbosky
Antal sidor: 268 sidor
Handling: Under sitt första år i high school går Charlie från att iaktta till att delta. Med naiv skärpa beskriver han utvecklingen från ensamhet till vänskap, förälskelse och sexuella irrfärder. Från förträngning till förlamande insikt.
Kommentar: Medan jag läste den här boken fastnade jag inte alls för den, jag visste inte vad det var folk snackade om och var så förtjusta över. Jag tyckte Charlie var seg, Sam elak, och att hela boken var tråkig, och så kändes det som om Charlie bara grät hela tiden. Jag gillade den inte alls tyvärr, och filmen då? Den stängde jag av efter en halvtimme. Men en sak som var bra med boken var alla boktips! Jag gillade hur hans lärare matade på med böcker som Charlie skulle läsa, vilket gav också många tips till mig som jag har skrivit upp i min läsa lista.
 
___________________________________________________________________________________________
Titel: Farlig Förmåga
Författare: Jessica Spotswood
Antal sidor: 312 sidor
 
Handling: Cate och hennes systrar är häxor men det måste hemlighållas annars riskerar de att förvisas, fängslas eller till och med dödas. Storasyster Cate har lovat att beskydda sina yngre systrar men det blir komplicerat när hon hittar sin döda mammas dagbok. Om det som står i den är sant är de inte säkra - kanske inte ens från varandra ... En smäktande och spännande berättelse, späckad med magi och romantik!
Kommentar: Jag gillade inte de första sidorna i boken, utan det vart en hejdans fart på handlingen i mitten. Då hände nästan allt för fort och alla viktiga händelser bara flög iväg, men det var länge sedan jag läste en bok om häxor så det var kul! Något som jag började störa mig på i boken var denna kärlekstriangel, jag trodde att nej, nu kommer det bli som i Twilight. Men det blev inte riktigt så utan jag visste och kände redan från början att det skulle vara de två. Dock så förstår jag inte var Cate sysslade med i slutet?! Jag har blandade känslor om den här boken, ibland gillade jag den jättemycket och ibland så ville jag bara kasta in den i väggen för den blev så tråkig och dålig. Men den är helt klart läsvärd! Liksom, England, 1800-tal, tebjudningar, fina klänningar, stora hus. En annan positiv sak med boken var Tess och Finn, de gillade jag väldigt mycket och jag längtar lite tills den andra boken i serien kommer ut på svenska så jag får läsa vad som kommer hända. 
 
___________________________________________________________________________________________

Titel: Ett öga rött
Författare: Jonas Hassen Khemiri
Antal sidor: 253 sidor
Handling: Halim har genomskådat allt. Han har genomskådat Integrationsplanen. Han har genomskådat fiskpanettsrasismen i matbespisningen, han har kommit till insikt om hur Allahs makt hänger ihop med ödet och varför intellektuella liknar halta kameler. Tyvärr har han också genomskådatsin pappa, som har övergett Kampen och i stället bara talar om vikten av att tala bra svenska. Men Halim har en egen plan: han ska bli Sveriges mäktigaste revolutionsblatte. En tankesultan, som knäcker koderna och får de snyggaste gussarna. Han drömmer ofta om att bli lika grym som Hannibal som bazade romarna med elefanter eller al-Khwarizmi som gav namnet till algebran. Ibland drömmer han också om sin mamma, som inte längre finns. 
Kommentar: Jonas skriver på ett väldigt klockrent språk, blattesvenska. Jag tyckte i början att det var svårt och jobbigt att läsa boken, men när boken var väl utläst så var den väldigt bra. Boken är också skriven  i dagboksform, vilket jag inte gillade förut men jag har sakta men säkert börja gilla mer.
Jag säger att Khemiri har skrivit en väldigt viktig bok för det svenska samhället men att vi inte tänker på det. Jag kommer garanterat att läsa de andra böckerna som Jonas har skrivit.

___________________________________________________________________________________________
Denna bok ingick i min läsutmaning-lista 2013.

Titel: Den röda handsken
Författare: Holly Black
Antal sidor: 319 sidor

Handling: När Cassels äldre bror Philip blir mördad försöker FBI rekrytera Cassel för att få hans hjälp med att lösa mordet. Den enda ledtråden är en övervakningsfilm från brottsplatsen där en kvinna med röda handskar syns. Men även maffian är på jakt efter Cassel de förstår hur användbar han kan bli för dem. Cassel måste ligga steget före båda sidor för att överleva. Men var kan han vända sig när han inte kan lita på någon allra minst sig själv?

Kommentar: Andra delen i Berörarna-serien, det var ju ett tag sedan jag läste Den vita katten som är den första delen i serien. Så det var lite svårt att minnas och komma ihåg just precis alla karaktärer. Det som är så synd med Blacks böcker är att man inte minns de efter några veckor man har läst ut dem. Jag vart väldigt fast under läsningens gång men sedan så poff. All handling försvinner och jag tänkte inte mer på de böckerna, vilket är synd. Jag gillade Den röda handsken för stunden men det är ingen bok jag kommer minnas för livet.